Meny
Underhållskostnader är de kostnader verksamheter har för att hålla teknisk utrustning och andra objekt i god kondition för att de skall leverera önskad funktion.
Det skall exempelvis gå att öppna och stänga en port i önskad hastighet utan att porten stannar eller skapar andra problem. Verksamheten kommer alltså ha vissa kostnader för att porten skall fungera på rätt sätt i form av arbete, material och reservdelar.
Direkta underhållskostnader är exempelvis reservdelar, material, löner, externa entreprenörer och nödvändiga verktyg såsom kranar och fordon.
Exempel på indirekta underhållskostnader är administration, utbildning, underhållssystem och konsulttjänster kring verksamheten.
En bra tumregel är att en acceptabel årlig underhållskostnad kan vara 2-5% av priset för att köpa in helt ny utrustning.
Om nypriset för exempelvis en stansmaskin är en miljon kronor och den årliga underhållskostnaden är 25 000 så är alltså underhållskostnaden 2,5%. Detta är alltså inom intervallet för acceptabla underhållskostnader.
Om underhållskostnaderna skulle överstiga 5% kan ni överväga att investera i ny utrustning. I underhållssystemet kan ni under varje maskin överblicka alla kostnader och även se hur mycket underhållsarbete maskinen tar i anspråk.
Precis som med bilar ökar underhållskostnaderna ju äldre maskinerna blir. Den årliga underhållskostnaden kommer därför att öka stadigt under utrustningens livslängd.
Att försöka sänka underhållskostnaderna genom att kapa underhållsbudgeten slutar alltid med att kostnaderna blir högre i det långa loppet. Nästan alla fel som vi inte åtgärdar tidigt kommer växa och bli större, inte minst när det gäller industriell utrustning.
Tänk dig att jobbar på ett taxibolag. För att spara pengar bestämmer sig taxibolaget för att dra in på resurserna som finns för att serva bilarna. Detta leder till att taxibolaget bland annat kommer missa oljebyten och filterbyten.
Konsekvensen blir att motorerna förr eller senare kommer bli överhettade och då kommer kolvar och katalysatorer att slitas ut i förtid och haverera. Inte nog med att kostnaderna för att reparera skadade motorer kommer bli skyhöga så kommer dessutom flera bilar att stå stilla under längre tid vilket innebär att bilarna inte är i drift och inte genererar intäkter.
För stunden sparade taxiverksamheten lite pengar och kände sig troligen nöjda med det och motorerna fortsatte ju att fungera men i slutändan blev det stora problem.
Detsamma gäller maskinerna på industriella anläggningar, att inte göra de små enkla underhållsåtgärder såsom rengöring, smörjning samt oljebyten och filterbyten kommer slutligen att leda till kostsamma reparationer och mycket förlorad produktionstid.
En mycket värdeskapande åtgärd är att kunna justera underhållsintervaller. Det är inte alls ovanligt att vi byter ut delar och underhåller somliga maskiner för ofta vilket skapar onödiga kostnader samtidigt som vi tar hand om andra för sällan.
Genom att använda data i underhållssystemet och få fram och förändra intervallet samtidigt som ni tar bort eventuella onödiga och kostsamma steg på annan utrustning kan ni spara in de resurserna till andra arbeten.
Enligt John Moubray och hans bok Reliability Centered Maintenance är 40-60% av alla FU-åtgärder inte värdeskapande. Detta innebär alltså att ni troligen kan ändra hälften av era FU-planer och ta bort onödiga steg vilka ändå inte bidrar med extra driftsäkerhet.
Det är inte alls ovanligt att ett en enskild linje och ett fåtal enheter kräver mest resurser av underhållsavdelningen. Samtidigt kan det hända att underhållsavdelningen inte uppdaterat FU-planen på flera år och därmed fångar planen heller inte alla fel, den bara löser problemen tillfälligt med tidskrävande avhjälpande underhåll.
Detta är en mycket mer hållbar kostnadsbesparing än att bara dra ner på hela verksamheten.
En annan kostnadsbesparing kan vara att undvika kostsamma förebyggande lagerbyten och i stället koppla upp utrustningen med sensorer som larmar långt innan lagerhaveriet uppstår och felet just nu bara är ett minimalt missljud.
Företagsledningar består ofta av generalister som hanterar en stor variation av utmaningar. Underhåll är en komplicerad del av verksamheten samtidigt som den kan utgöra en mycket stor del av företagets totala kostnader. Därför är det inte helt ologiskt att företagsledningen försöker dra ner på underhållsbudgeten då kostnaderna behöver minska.
Här måste underhållsavdelningen kunna utbilda företagsledningen och andra beslutsfattare. Nyckeln till detta är bättre kommunikation såsom jämförelsen med taxibilarna för att alla skall förstå och kunna undvika kostsamma felbeslut.
Lycka till med förbättringsarbetet!
Annette Larsson är VD på Idus AB sedan 2014 och har mer än 25 års erfarenhet inom industriell automation, projektledning och IT-system.
Idus är ett underhållssystem med en fantastisk flexibilitet. Systemet passar er oavsett om ni är en VA-organisation, en mindre tillverkningsindustri eller en stor processindustri med flera produktionsenheter. Bland våra användare finns allt från industrier till energibolag och flera hamnar.
Missa inga nyheter och få en massa bra tips om bättre underhållsarbete! Skriv upp dig för Idus nyhetsbrev!
När du lämnar din e-post behandlas den enligt Idus integritetspolicy.
Hämta vår implementeringsguide!
En Bonuschecklista ingår också.
När du lämnar din e-post behandlas den enligt Idus integritetspolicy
Genom att använda idus.se accepterar du vår integritetspolicy.
