Redundans, ett hinder för VA-branschen?

2019-09-02
Annette Larsson
9 minuter läsning

Introduktion

Driftsäkra VA-anläggningar är avgörande för vår hälsa och för att Sverige överhuvudtaget skall fungera. Under många år har därför svenska VA-verksamheter byggt upp redundanta system, alltså reservkapacitet om något problem skulle inträffa. Ovanpå det har man byggt lite reservkapacitet till och ibland lite till ovanpå det.

Tanken om att vattnets infrastruktur inte får fallera är helt korrekt och välgrundad då den i förlängningen garanterar vår hälsa och levnadsstandard. Redundansen kan givetvis också behövas pga. anledningar som ökande inflyttning eller nybyggnation.

Frågan är dock om redundansen indirekt hindrar VA-verksamheter från att utveckla sitt förebyggande underhåll?

Idus konsulter har diskuterat frågan.

Driftsäkerhet eller överkapacitet?

I VA-branschen verkar utökad kapacitet och redundans att driva kostnader och skapa ökad arbetsbelastning. Förhandsanalysen verkar alltså ha pekat på att man inte når samma nivå av trygghet med ett effektivt förebyggande underhåll.

Föreställ er då att vi har tre pumpar på en position, enskilt skulle alla tre kunna leverera på egen hand, då har vi 200% överkapacitet. Men för varje tillgång finns det en viss sannolikhet varje dag att en av dessa tre pumpar ger oss jobb i form av avhjälpande eller förebyggande underhåll.

Hade vi bara haft två pumpar, då är sannolikheten 0% att en tredje kan ge oss jobb eller kostnader eftersom den inte finns.

Om vi tyckte oss behöva tre pumpar för att vi upplevde att vi inte klarade det förebyggande underhållet av två pumpar hur kan vi då tro att vi kommer klara det förebyggande underhållet av tre pumpar?

Kostnaden för att köpa in redundansen kan dessutom vara en indirekt anledning till att det inte finns något utrymme i underhållsbudgeten för att anställa mer underhållspersonal, detta trots att organisationen vet att den är underbemannad.

Det skulle alltså innebära en ond cirkel av ännu mindre förebyggande underhåll och ännu mer kostnader.

Problemet handlar också till stor del om att underhållet är reaktivt och utrustningen körs till haveri. Planering och beredning börjar alltså först efter att utrustningen redan har havererat. Det i sin tur innebär att utrustningen står stilla under hela planerings och beredningstiden. Riskexponeringen kan därför bli så lång som flera veckor.

”Med förebyggande underhåll är riskexponeringstiden bara så lång som tiden det tar att utföra jobbet.”

Med förebyggande underhåll är riskexponeringstiden bara så lång som tiden det tar att utföra jobbet, givet att underhållsteknikerna finns på plats med allt de behöver då jobbet skall starta.

Planerad tid en grund till förebyggande underhåll

Ett hinder verkar också vara att organisationerna inte lägger in planerad tid på sina FU:n och då är det nästan omöjligt att se om tiden räcker för att sköta det förebyggande underhållet.

Med planerad tid på alla förebyggande underhåll kan vi redan veckan innan se om kommande vecka är överbelastad och vi kan redan då hantera situationen genom att fråga om någon kan tänka sig att jobba över, hyra in personal eller planera om arbete med lägre prioritet.

Många framställande företag upplever också problem med att få veckoplaneringen att fungera, inte bara VA-verksamheter. Hela underhållsbranschen hade vunnit mycket på att förfina den delen av planeringen.

Brist på reservdelar och förebyggande underhåll

VA-verksamheter saknar ofta sammanställda reservdelslistor eller systematiserade underhållsförråd. Det kan betyda att medarbetarna får göra sitt eget detektivarbete eller arbeta med minnesbanken varje gång ett arbete skall utföras.

Även detta bidrar till att utrustningen får stå stilla under längre tid vilket i sin tur kan ge sken av att överkapaciteten behövs.

Många av Sveriges kommuner finns dessutom i glesbygden. Avståndet mellan anläggningarna kan vara långt och det ställer krav på bättre dokumentation för att hantera underhållet.

Industrier har oftast dokumentation på aktuell utrustning och de reservdelar som ingår. Företagen har alltså avsatt resurser för att informationen aldrig skall bli föråldrad.

Eftersom all information är uppdaterad och aktuell går den alltid att lita på. Istället för att alla skall undersöka riktigheten varje gång blir en person ansvarig för att informationen alltid är uppdaterad och lättillgänglig.

Genom att dokumentera anläggningsstrukturen både vad gäller utrustning och reservdelar blir det mycket enklare att hantera allt underhåll, både förebyggande och avhjälpande.

Möjligheter till utveckling

Det finns stora möjligheter till erfarenhetsutbyte med industrier och serviceorganisationer. Även VA-verk har möjlighet att stå stilla för underhållsåtgärder under 4–5 timmar. Det finns alltså utrymme för underhållsfönster, allt är bara en fråga om planering. Det är väldigt ovanligt att processindustrier och massabruk står stilla pga. fel under motsvarande tid.

Utnyttja de stöd som finns, exempelvis beställningspunkter och ledtider men även planerad tid som bidrar med stora fördelar i veckoplaneringen. Ni kan bland annat integrera förrådsmodulen med era ekonomisystem så ni inte behöver dubbeldokumentera samma transaktioner i olika system. Det finns alltid genvägar att ta för att lätta på den administrativa delen.

Lita på de system som finns för övervakning och larm, det tar tid innan ett fel har vuxit sig stort nog för att bli ett problem. Effektivt förebyggande och avhjälpande underhåll säkerställer att det aldrig blir någon riktig fara.

VA-verksamheter saknar ofta dessa funktioner helt men framförallt saknas underhållsplanerare och underhållstekniker.

Det kan alltså vara en god idé att anställa en tydlig underhållsplanerare för att komma igång med förebyggande underhåll. Likväl kommer det definitivt löna sig att anställa förrådspersonal för att få igång underhållsförrådet.

Lycka till med förbättringsarbetet!

< Tillbaka till bloggen