Så uppnår du 5S i underhållssystemet

”Hur många lingon finns det i världen?” var det någon som undrade i filmen med samma namn. Jag funderar istället, hur många ekorreförråd med reservdelar finns det i världen och vad kostar inte det?

Det här kommer inte att handla om ekorreförrådens vara eller icke vara, centraliserad eller decentraliserad lagerhållning. Vi skall försöka angripa problematiken som ofta förknippas med begreppet ekorreförråd, den bristande spårbarheten och den överdrivna och kostsamma reservdelsredundansen.

En princip i 5S är att det vi använder ofta skall finnas nära till hands, det vi använder sällan kan förvaras längre ifrån användningsområdet och det vi inte använder alls avlägsnar vi helt (läs; säljer det).

Att sprida ut våra lager är med andra ord rätt tänkt om vi kan skapa okomplicerad materialhantering och bibehålla lättillgänglighet, överblick, spårbarhet och samtidigt sänka vårt lagervärde utan att det sker på bekostnad av vår driftsäkerhet. Ett beprövat exempel att åstadkomma ovanstående.

Centrallager, lokallager och beredningsförråd.

Vi skapar instanserna ”Centrallager, lokallager och beredningsförråd” både fysiskt och i underhållssystemet, alla med koppling till ett och samma konto. I centrallagret har vi detaljer som används sällan och av flera verksamhetsavsnitt. I lokallagren har vi detaljer som används ofta eller är unika för avsnittet de skall ombesörja. 

Beredningsförråden i underhållssystemet är upplagd med samtliga detaljer och komponenter som finns i utrustningarna de skall ombesörja men har till början inga saldon eller beställningspunkter. Det är först när vi börjar skapa arbetsorder för beredning och flyttar reservdelar från våra lager till beredningsförråden som beredningsförrådet får saldon eller om vi beställer hem reservdelar som vi inte lagerhåller. De beställda reservdelarna levereras då direkt till beredningsförrådet och pågående beredningar utan att passera några lager. 

Använd färger i beredningsförrådet

Fysiskt i våra beredningsförråd har vi arbetsordermärkta backar/pallar med röda och gröna skyltar för att visualisera status ”pågående beredning” eller ”färdigberedd”. Gör vi en reservdelssökning i systemet ser vi att vi har flera lagerplatser och vårt totala saldo men om de finns i beredningsförrådet så är de ”paxade” och det kanske kostar dig en kanelbulle att få låna dessa om det krisar.

LEAN i underhållssystemet

Vad som skall lagerföras för att skapa högsta möjliga driftsäkerhet till lägsta möjliga kostnad ger sig med metoder såsom Driftsäkerhetsklassning av våra utrustningar och Reservdelsklassning av våra reservdelar men det är en annan historia.

Bild av Robert Olsson

Robert Olsson

Applikationskonsult Idus AB

Robert Olsson är ny applikationskonsult på Idus sedan årsskiftet. Närmast kommer han från Sandvik  Materials Technology där han arbetat som underhållsingejör. Som applikationskonsult kommer Robert att täcka norra Sverige. 

Ekorreförråd

Är en jämförelse med djurens sätt att samla och gömma små förråd med mat tills då det blir svårt att finna föda. Individen hittar sina gömmor men inte andra.

Redundans

Överflödigt, extra utöver behovet. Att både ha livrem och hängslen är ett exempel på redundans.

5S

5S är enkelt uttryckt en metod för att skapa ordning och reda. Metoden har sitt ursprung från Toyota i Japan och har översatts till Svenska begrepp, Sortera, Systematisera, Städa, Standardisera, Sköt om.

LEAN

Handlar i huvudsak om att använda sina resurser på bästa kända sätt för att minska slöseri och öka kundnyttan.

Driftsäkerhets-klassning

Klassning baserad på Risk- och Konsekvensanalys i syfte att anpassa underhållsstrategier & beredskap beroende på kritikalitet.

Reservdels-klassning

ABC-klassning av reservdelar baserat på deras omsättning och värde.

Hämta vår implementeringsguide!
En Bonuschecklista ingår också.

När du lämnar din e-post behandlas den enligt Idus integritetspolicy

Genom att använda idus.se accepterar du vår integritetspolicy.